Släkten Hök - Artikel 6
Johan Oskar Hööks Oskarsborg i Hörneå
Nedanstående artikel från 2010 har exponerats i andra senare artiklar. Se exempelvis artikeln Höökens lönnkrog - Ågatan no.1 från 2017.
I denna artikel ska vi söka platsen för fastigheten Oskarsborg! Förbered er på en ganska lång text. Gården tros ha fått sitt namn av dess ägare Johan Oskar Höök, son till soldaten Olof Nilsson Hana Hök. Den senare var känd för sin ”lönnkrog” i anslutning till den lanthandel han bedrev. Historien återfinns på andra sidor inom Becken-Webben, den där ”frågan Hök” annonseras, den om Algots Engströms förmodade foto av Oskarsborg, och till historien om soldaten Hana Höks bedrifter i hans soldatakt från 1800-talet.
Bild 1. Flygfoto från 1950-talet som visar Oskarsborg (med referens till copyright som beskrivs nedan). Här bodde Johan Oskar Höök, son till soldat Hana Hök, och här tros sonen ha fortsatt bedriva lanthandel på "Bruket" i Hörneå bys utkanter. Flygfoton av detta slag går att söka på nätet. Länken beskriver - Hörnefors med Hörneå Norrbyn och Norrbyskär – och återfinns som bildserie nr 3194 (http://flygfotohistoria.mine.nu/serier/3194#). Det är en hisnande upplevelse att bläddra igenom dessa bilder. Det är nästan som att flyga, för 60 år sedan. Är man intresserad av ett fotografi och förstoring på sin gård går det bra att köpa detta från företaget – Flygfotohistoria. Dessa foton är svartvita men har här givits lite färg av skribenten. (Ursprung via Hörneås egen hårddisk – smeden Lars Edin)
Även om vi nu lyckats hitta platsen för Oskarsborg är det oklart ifall fadern Hana Höks ”lönnkrog” låg på samma plats. I Hana Höks soldatakt framkommer att han höll sig i krokarna av Hörneå Aktiebolag, dvs järnbruket. Arbetarna uppskattade säkert lite förfriskningar framåt kvällskvisten men detta föll inte i god jord. I synnerhet verkade Hana Hök ha irriterat gästgivaren Lindström som trädde fram som ombud för rotehållarna. Hana Hök fick sig en åthutning av dåtiden rättsväsende.
Artikeln vi nu läser har sin grund i skribentens efterforskning, men än viktigare, Becken-Webbens interaktiva läsare. Vi ska se hur tre oberoende spår leder fram till Oskarsborg på ”Bruket”, och samtliga spår dök upp inom loppet av några dagar efter det att artikelserien om Hana Hök inleddes.
Bild 2. Lantmäterikarta från 1923 som anger läget för Johan Oskar Höks fastighet, Oskarsborg uppe i vänstra hörnet. Notera Dunkersmonumentet i nedre högra hörnet. (Ursprung Carl Carlin)
1) Hörneforsbon - Britt-Inger Lydig -, arbetskollega till skribenten, kände igen huset Oskarsborg i boken Gods och Gårdar. Hon menade att detta låg, eller hade legat, högt uppe på Bruket (mot dagens E4). Huset var gult och motsvarade en form som det fanns ganska många av i gamla tiders Hörnefors. Däremot hade ekonomibyggnaden ett karaktäristiskt utseende. Britt-Inger hoppas att vackra hus av detta slag vårdas och överlever till gagn för alla oss idag som är intresserad av miljö och landskap.
2) Släktforskare - Carl Carlin - som var ursprunget till denna artikelserie, lyckades med bedriften att ”hacka sig in i” lantmäteriets gamla kartblad över Hörneå. De bilder som återges på denna sida, och som behövs för att ge substans till historien, riskerar att trampa i copyright-klaveret. För att om möjligt förkorta Becken-Webbens tid bakom galler har skribenten redigerat dessa och givit dem sin egen photoshop-prägel. Tillika ges tydlig referens och i fallet med Flygfotohistoria görs reklam för detta företag.
3) Hörneås egen hårddisk – smeden Lars Edin – hade helt på egen hand rett ut frågan om Oskarsborg. Med en lunta av papper, kartor och bilder föll historien på plats. Historien diskuterades över en kaffekopp hos dagens bya-handel och tillika bensinmack i regi av familjen Forsgren, med andra ord PREEM.
Bild 3. Lantmäterikarta från okänt år, men möjligen 1923, som visar tomten där Johan Oskar Hök byggde sitt Oskarsborg. Skribenten har försökt placerat ut mangård och ekonomibyggnad med röda rutor (läs mer i texten nedan). (Ursprung Carl Carlin)
Carl hittade en karta från 1923 som anger ”Oskar Höks avsöndring” (bild 2). På samma karta ses Dunkersmonumentet, vilket gjorde det möjligt att placera fastighetens läge till området av dagens Hörnefors som kallas ”Bruket”. Begreppet ”avsöndring” innebär att fastigheten styckats. Då fastigheten Oskarsborg beskrevs i boken Gods och Gårdar vid 1940-talets början omfattade den 2.92 hektar. Således tros den ursprungliga gården ha varit större. Bild 3 visar en tomt med namnet Oskarsborg 1 - som sedermera heter – Hörneå 8:19. Historien fortsätter med bild 4 som är lite modernare, bara 50 år gammal. I denna bild börjar saker och ting kännas igen, och Oskarsborg får sin placering i rummet, på "Bruket". Placering i tid är svårare, Oskarsborg är bortraderat och kan inte beskådas idag eftersom hela fastigheten revs för ca 10 år sedan. Med stor förvåning inser skribenten att han tittat på detta vackra hus varje gång man färdats till jobbet, utmed dagens E4. Huset var väl synligt från vägen och hade även en lite vägstump. Den senare grävdes bort då E4:an breddades (ca år 2000), och kanske förlorade huset då sin naturliga navelsträng till civilisationen och dukade under. Dessutom, erinras hur man besökt huset som mycket ung, ca 1967, då det hölls lantauktioner där på somrarna. Som 7-åring ropade skribenten in en liten verktygslåda för 3 kr och 50 öre, kan minnas.
Bild 4. Fastighetskarta från ca 1960. Det röda strecket anger vägen på vilken man färdades till kyrkan från det gamla Becken, och då passerade man Oskarsborg. (Ursprung Carl Carlin)
Vi ska gå tillbaka i historien, och till bild 4 och inleda diverse yviga spekulationer. Det är för stunden lite oklart men fastigheten 8:80, granne i öster till Johan Oskar Höök, tros ha tillhört en brorson till densamme. Brorsonens namn tros vara Knut Alexander Höök (f 1907). Om det nu erinras rätt var Knut son till Johan Oskar Hööks äldre bror vid namn Olof Edvard Olofsson Höök (f 1868). Den senare var äldst i soldatens Hana Höks barnaskara. Soldaten fick därpå tre döttrar - Maria Sofia, Selma Christina, och Vendla Maria. Därefter följde Oskarsborgs framtida ägare Johan Oskar (f 1876), varpå barnafödandet avslutades med Nils Alfred. Dessa uppgifter kommer från Carl Carlins släktforskning, men likväl från Hörneås egen hårddisk – Lars Edin. När fadern dog försommaren 1887 var äldste sonen Olof Edvard Olofsson Höök precis 19 år. Man skulle kunna tro att denne son tog över faderns ursprungliga hus, där lanthandel och lönnkrog bedrevs. Fastighetens centrala placering (8:80) runt dåtidens vägnätet var perfekt för en krog. Arbetarna på bruket kunde besöka denna både på väg till och tillbaka från arbetet vid Hörneå Aktiebolag. Detsamma gällde kyrkobesökare, med en krog mer eller mindre utanför kyrkporten, om än med vattendraget Hörneån emellan. Man kunde utbringa en skål för överstelöjtnant Duncker som stupade utanför krogens dörr, även om krogens historia är ungefär 60 år senare än dödsfallet.
Det noteras med tydlighet i boken Gods och Gårdar (se artikeln Hörnefors – Oskarsborg 1, bild 2) att man inte namngav Johan Oskar Hööks fader. Fadern var således soldaten Hana Höök, känd för sin lönnkrog. Däremot anges härkomsten för Johan Oskars fru Anny Nordgren med föräldrarna Kristoffer och Anna. Man kan tolka detta som att barnen önskade dölja sitt släktskap med soldaten Hana Hök. I samma anda kan man fundera kring stavningen av namnet Höök. Som läsare säkert anmärkt varierar stavningen av namnet mellan Hök och Höök. Möjligen kan detta vara ett sätt att justera för den pinsamma historien kring sin anfader, soldaten. Soldaten ansågs säkerligen som ett gissel för både Bruk och Kyrka, och båda hade stor makt. Idag är soldaten Hana Hök en mycket intressant person som lämnat spår efter sig och till gagn för diverse artiklar.
Bild 5. Gårdagens vägnät i krokarna av Becken by och Hööks lanthandel (se text).
Vi ska avslutningsvis titta lite på vägnät, geografi och etableringen av lanthandlare. I bild 5 görs återigen rovdrift på copyright genom att modifiera en gammal topografikarta från 1960-talet. På denna karta har skribenten raderat E4:an som just byggts, och ersatt denna med ett grönt streck tvärs över bilden. Även andra nymodiga vägar har raderats. Från Becken-byacentrum kunde man färdas utmed den röda vägen till Hööks lanthandel. Beckens egen amerikan – Johan Grönqvist – etablerade sedermera en konkurrerade lanthandel i centrala byn, år 1902. Till Grönqvist var det närmare, utmed blå väg. När Grönqvist lanthandel gick upp i rök, och Hööks affär var historia, etablerade sig Beckens egen son – Karl-Erik Bergström med en affär mitt i byn och Wiktor Bergströms hus 1948. Denna ses som en liten orange ring på bild 5. Idag saknar Becken by en affär, men å andra sidan kör vi bil, på gott och ont.
Skribenten vill avsluta artikelserien om soldaten Olof Nilsson Hana Hök med ett diffust minne. Då frågan dök upp på bordet erinrade sig skribenten några svunna ord från farmodern Ebba Engström. Ebba, född 1898, brukade av och till referera till Hööks handel, även om affären hade gått ur tiden sedan många år. Då, på 1980-talet, när skribenten och gamla Ebba umgicks mycket, brukade händelser och ting komma upp ur historiens dunkel. Vissa saker skrevs ned, men mycket annat har dessvärre raderats ur skribentens förvirrade minne. Undertecknad vill uppmana Becken-Webbens ”yngre” läsare att lyssna på de äldre. Ur historiens vingslag föds framtiden, och med historiens perspektiv förstås framtiden lättare.
Frågan om Höken var ett kuriosum, men som nu fått substans. Utifrån detta önskar vi tacka Becken-Webbens kunniga läsare som bidragit med information. Inte nog med det, under arbetets gång togs kontakt med Uno Höök, bland annat känd som fotograf och professionell backhoppare från Alfredshem i Örnsköldsvik. Vi låter det vara osagt om eventuella släktförbindelser med soldaten Olof Nilsson Hana Hök, men som ordförande i Hörnefors fotoklubb stökade Uno runt i djupet av kartonger och annat tillvarataget material. I Fotoklubbens gömmor hittade han ett dammigt paket med diverse glasplåtar som han levererat till Becken-Webbens redaktion. Till synes är detta det bildmaterial som låg till grund för boken Hörnefors Historia som omnämns på annat håll inom hemsidan. Boken publicerades 1964 och återger historiskt viktiga bilder och varav många tros ha sitt ursprung i fotografen Algot Engströms produktion. Jakten på Algots 1000-tals glasplåtar i gamla sockerlådor fortskrider, men Uno har lyckats rädda en del av dessa. Ett särskilt tack till Uno Höök.
Till de som tycker att det dammat tillräcklig ur dator - det finns risk för att fotodammet fortskrider! Uppskattningsvis hittills har endast 10 % av Algot Engströms papperskopior visats på Becken-Webben. Med Uno Hööks tillskott av glasplåtar finns ännu mer att visa och skriva om.
Gunnar Engström, 2010-01-24
Besökare
Har Du något att berätta? Maila Din berättelse eller artikel till redaktionen.